Webinar: ESG Ratings – En sammanfattning

Den 10:e mars höll Position Green, med Paulina Björk, Head of Sustainability i spetsen – Ett webinar om ESG Ratings tillsammans med experter från tre olika bolag med olika perspektiv från och erfarenheter av att arbeta med ESG Ratings.

I panelen deltog:

Karin Björk, Senior Sustainability Consultant hos Grant Thornton

Anette Andersson, Senior Sustainability Investment Specialist hos SEB

Fredrik Ljungdahl, ESG/Sustainability Advisor & Controller på Wihlborgs Fastigheter

Karin Björk var tidigare Head of Business Development Nordics på ESG Ratings-företaget Sustainalytics och byggde upp deras nordiska kundbas för ESG Ratings, vilket i webinaret bidrog till en gedigen inblick i hur man arbetar med ESG Ratings från rating aktör-hållet.

Anette Andersson har arbetat i finansbranschen sedan 1990 och fokuserat på hållbara investeringar de senaste 15 åren. Hennes expertis och erfarenhet på området gav oss en intressant bild av hur man hanterar ESG Ratings som bank, finansiell rådgivare eller investerare.

Fredrik Ljungdahl har en bakgrund som hållbarhetskonsult på PwC och KPMG, samt är forskare och universitetslärare i företagsekonomi och hållbarhet. Fredrik bidrog med ett perspektiv från näringslivet med konkreta exempel på exempelvis erfarenheten av att bli bedömda av Sustainalytics på Wihlborgs Fastigheter.

Förutom matnyttig information från våra experter fick vi med oss många intressanta frågeställningar och reflektioner från mer än 50 gäster – jättekul att intresset var så stort! Nya idéer och frågeställningar på ämnet väcktes dessutom under webinaret – så vi ser fram emot en fortsättning.

Bakgrund

Bakgrunden till webinaret mynnar i att vi på Position Green i vårt dagliga arbete stöter på många bolag, både nationella och internationella och av olika storlek som allt oftare lyfter just ämnet ESG Ratings. Vi ser också tydliga trender och utökning av rapportering kopplat till just bolagens resultat av ESG ratings.

I många fall kan det vara att man väljer att rapportera enligt fler standards då man fått en lägre rating för att man valt en annan rapporteringsstandard tidigare. Vi möter också en hel del frustration där då många av bolagens hållbarhetschefer menar att de gör så mycket som inte syns eller täcks upp i ratingen, samt en stor osäkerhet kring vilken data som är relevant att rapportera. Dessutom menar många att de sällan får veta vad som faktiskt ligger som grund till ratingen, och väldigt sällan får någon återkoppling när ratingen är genomförd. 

Dessa utmaningar och hur man som bolag bör hantera ESG Ratings diskuterade vi på webinaret. Men först och främst;

Vad innebär ESG Ratings? 

ESG Ratings är en av de mest använda typerna av ESG-analys globalt, och ger helt enkelt ett bolag ett betyg, en rating, på hur de ligger till utifrån Environmental (E), Social (S) och Corporate Governance (G) hållbarhet. De tre största aktörerna inom ESG Ratings är amerikanska: MSCI, Sustainalytics och ISS. Det finns olika typer av metoder för olika ESG Rating aktörer,  exempelvis kan de ta hjälp av analytiker, AI, outsourcade analyser, eller en blandning av dessa. 

Analysen görs utifrån års- och hållbarhetsrapporter, nyhetsartiklar och rapportering till industriorganisationer och storleken på företaget avgör mängden analystid – d.v.s; stora företag rankas på fler indikatorer än mindre företag. 

Det har tidigare inte funnits någon branschstandard kring hur man jobbar med ESG Ratings, men nu har EU tagit fram en gemensam standard gällande praxis. De tre främsta ramverken inom denna standard som kommer att påverka varje enskild finansiell aktör på  marknaden är EU Taxonomin, Disclosureförordningen samt Benchmarkförordningen.

Det är främst EU-Taxonomins 6 miljömål som kommer att påverka framåt: 

Begränsning av klimatförändringarna

Anpassning till klimatförändringarna

Ett hållbart utnyttjande och skydd av våra marina miljöer

Övergång till en cirkulär ekonomi – avfallshantering och återvinning

Begränsning av föroreningar

Skydd av biologisk mångfald

Vem omfattas av ESG Ratings?

Alla bolag som är en del av de mest använda globala, regionala eller lokala marknadsindex får en ESG Rating. Olika ESG aktörer gör ESG Ratings med olika fokus, exempel på några av de vanligare inriktningarna är:

Bransch-/ämnesinriktade ESG-ratings, t.ex. CDP och Gresb

Övriga/generiska ESG-ratings, t.ex. ISS, Sustainalytics och MSCI

Investerare/ägare som själva utvärderar, t.ex. EUs Taxonomi

Brokers (bankernas egna analytiker) som gör sina egna ESG ratings

Hur är ESG Ratings uppbyggda?

Varje industri har en specifik mall med väsentliga frågor/teman (Key ESG Issues) t.ex. pollution och waste, product safety och quality, supply chain labour standards. Mallarna har ett antal indikatorer grupperade under varje tema som representerar E, S och G-perspektiven. Varje indikator har en vikt utifrån hur relevant den är i ett företags/industri-perspektiv och poängsätts utifrån företagets arbete enligt specifika kriterier. Kontroverser ger minuspoäng. Indikatorernas poäng aggregeras till ett samlat betyg – ESG Ratingen.

Vilka utmaningar ställs man för gällande ESG Ratings?

Vi märker stor frustration kring att olika ESG Rating aktörer ger olika ratings till olika bolag, att det finns en allmän känsla av att aktörerna inte är överens. Det grundar sig i att de helt enkelt lägger fokus på olika parametrar. Fredrik från Wihlborgs påpekar också att i vissa fall möts man av svåra (eller felställda) frågor som kräver att helt nya underlag tas fram för rapporteringen. Han menar vidare att det kan vara svårt att föra en meningsfull dialog med anonyma ESG-analytiker som ibland är dåligt pålästa, och att feedback kring ratingen kan vara mycket bristfällig.

Då de största aktörerna är amerikanskägda är de till exempel dåligt insatta i en svensk marknad och lägger fokus på områden som inte är relevanta i Sverige, som att man exempelvis inte har en tydlig nog Whistleblowing-process enligt amerikanska mått mätt, ett exempel som också togs upp av Fredrik från Wihlborgs. Aktörerna är dessutom inte sällan relativt generiska och storleksblinda; Wihlborgs som är ett medelstort svenskt företag jämförs till exempel med fastighetsbolag från Hongkong. 

Anette från SEB påpekade att det med den nya klassificeringen inom EU krävs ännu tydligare kommunikation till kunder och frågan kring hur man ska uppfylla lagstiftningen ställs. SEB måste som finansiell aktör kunna tala om exakt hur mycket av en viss fond som är hållbar och måste kunna få den informationen från bolagen som de investerar i. Samtidigt vet inte ens finansinspektionen hur vi ska handskas med detta.

Vilka lärdomar tar vi med oss framåt?

• FÖRLIKA er med att rating aktörer har olika input, det är så det ser ut. Vi bör titta på hållbarhetsbetyg på samma sätt som finansiell analys, det är EN input av många.
•  VÄSENTLIGHET – Glöm inte er egen agenda! Ni har insikt i vad ni kan göra bäst och vad som är mest relevant för er.

”Det jag saknar är en one pager, precis som det finns på finansiella nyckeltal – som sammanfattar ett bolags 10 viktigaste punkter när det kommer till hållbarhetsdata.” Anette Andersson, SEB.

• KOMMUNIKATION är key – se till så att relevant data är lättillgänglig. Det är omöjligt att svara på exakt vilken data man som bolag ska ha tillgänglig för att få ett bättre resultat, då det beror på rating aktör och vilken metod de använder sig av i ratingen. Fokusera på att synliggöra er viktigaste data, så i det fall en rating aktör använder sig av exempelvis AI kan denne hitta relevant information utan att ha kommunicerat direkt med dig.

Under webinarets diskussionsdel berördes också en rapport avseende ESG Ratings påverkan på kursutveckling på bolag utförd av KTH – vill du läsa mer om den hittar du den HÄR. 

Missade du webinaret och vill se det i efterhand? Då finns det inspelat HÄR.

Hör gärna av er till Paulina Björk om ni vill diskutera ert eget arbete med ESG Ratings eller om ni har frågor eller vidare input kring ämnet inför framtida webinars.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev (längst ner på denna sida) för att få tillgång till mer kunskap och inbjudan till framtida webinars.