Affärsrisker relaterade till (bristen av) hållbart företagande

Anders Frankel | 11 november, 2019

Image

Dela denna artikel

När vi diskuterar hållbarhetsarbete handlar det ofta om globala risker eller behovet att möta lagstiftning och regelverk.

Dessa perspektiv är viktiga och det globala perspektivet med klimatförändringar kan knappast överskattas. 

Många bolag börjar nu ta hållbarhetsarbete på allvar, några gör det pliktskyldigast, vissa  som ett marknadsföringsprojekt och ytterligare några duckar frågan helt.

Det som många (framför allt i den sista kategorin) missar är affärsriskerna förknippade med att inte göra ett bra hållbarhetsarbete.

Riskerna är många, men kan i huvudsak delas upp i:

  • Personalrisker
  • Varumärke och försäljning
  • Lagar och skatter
  • Tillgång till kapital och försäkringar
  • Produktskiften

(Ja, riskerna i att globala klimateffekter kraftigt omkullkastar näringslivet är absolut centrala, men det får bli en separat artikel).

Personalrisker
Inte ens Google (med sitt motto ”do no evil”) klarar sig undan detta. I november 2019 gick ett antal anställda ut och krävde nollutsläpp senast 2030. Här är det alltså inte fokus på att kompensera - utan att få bort utsläppen från början.

Det finns en bra artikel om detta här: https://www.engadget.com/2019/11/05/google-workers-open-letter-zero-emissions-2030/

Värt att notera är att uppropet även gäller att man skall vägra leveranser av t.ex. AI-tjänster till oljebolag och sluta ge bidrag till lobbygrupper som bidragit till att USA drog sig ur klimatavtalet.

Medan detta är ett specifikt exempel så har det tydliga paralleller till mönster som ses vid rekrytering av attraktiva kategorier som till exempel utvecklare. En undersökning gjord av Manpower 2019 visade tydligt att personal värderar arbetsgivares miljöpåverkan i såväl det egna perspektivet som bolagets roll i samhället. 

Sedan jag började arbeta med hållbarhet har det varit imponerande att se de talanger som är intresserade av att arbeta med oss - det står i stark kontrast mot den bild som jag får när jag pratar med de som försöker rekrytera till verksamheter som erbjuder konsumentlån eller driver ökad konsumtion.

Varumärke och försäljning
Det är lätt att underskatta sin roll som konsument. Samtidigt som Teslas försäljningsframgångar tvingar en hel bransch att ställa om är det spännande att fråga sig när snabbmatsbranschen kommer att vakna och anpassa sig efter Max försprång.

Det må låta banalt, men faktum är att inget bolag klarar av att överleva om kunderna överger dem. Att använda våra inköp som konsumenter eller i vår yrkesroll kan ha en kraftig påverkan.

Samtidigt som detta skrivs uppmärksammar Breakit hanteringen av e-handelsreturer och konstaterar att flera företag skickar returer över 200 mil till Polen för sortering. Detta känns såklart mycket tveksamt ur miljöperspektiv och skickar en tydlig signal om att minskad miljöpåverkan inte ligger högt på agendan.

Artikeln finns här: https://www.breakit.se/artikel/22407/vi-sparade-natjattarnas-returer-sa-langt-aker-kladerna-som-du-lamnar-tillbaka

Som medveten konsument är det ett enkel val att t.ex. klicka sig bort ifrån Ellos webbutik och handla hos någon av de butiker som gör andra prioriteringar.

Stand.earth gjorde även en mycket lärorik kartläggning avseende hur modebranschen ser ut - steget för den sportintresserade att byta från Under armour till t.ex. Asics är inte långt.

(H&M förtjänar lite mer beröm än vad bilden nedan visar - det var en av deras anställda som delade bilden med budskapet att de jobbade intensivt på att uppgradera sig.)



Lagar, skatter och avgifter
Allt eftersom klimatprognoserna ser allt dystrare ut ökar naturligtvis trycket på åtgärder. Åtgärder som kan visa sig i form av skatter (på t.ex. koldioxidutsläpp eller import från länder med tveksamt miljöarbete) eller lagstiftning som helt enkelt förbjuder vissa drivmedel, byggmaterial eller transportalternativ. Denna typ av förändringar kan komma snabbt och påverka bolag som inte är i fas kraftigt negativt. Det går inte att förvänta sig att de bolag som varit sämst i miljöarbetet skall få respit - allt eftersom synen på företags ansvar utvecklas kommer även denna tolerans högst sannolikt att minska.

Tillgång till kapital och försäkringar
En kraft i skiftet till mer hållbart företagande är stora pensionsfonder som ställer  tydliga krav på sina investeringar. Allt eftersom dessa krav blir tuffare leder det onekligen till att kapital blir dyrare för smutsiga verksamheter än för de som tar sitt ansvar.

Inom försäkringar ser vi redan idag att vissa försäkringsbolag inte försäkrar bostäder med hög risk att drabbas av t.ex. översvämning. Detta är såklart inte bara en miljömarkering - det är ett ytterst rimligt affärsbeslut.

Nya produkter och tjänster
Här och nu är de tydligaste exempel som finns i denna kategori elbilar och solceller. Den traditionella industrin (biltillverkare, oljebolag) har inte tagit sitt ansvar och drivit sitt erbjudande till någonting som är i fas med det klimatet behöver. I och med att de inte drivit detta har fältet lämnats öppet till andra bolag som utvecklar dessa möjligheter.

Väldigt många branscher kommer att förändras av hållbarhetsskäl framöver. Varje bolag kan välja att maximera vinst från gamla produkter och affärsmodeller - eller vara först med nästa generations erbjudande.

Ok - hur gör man då?
Som med alla verksamhetskritiska frågor är det viktigt att skaffa sig en bild av hur världen kommer att se ut om fem respektive tio år. Fundera på vilka lagar, regler och skatter som kan introduceras, hur de ni vill rekrytera väljer och vad som kommer att vara viktigt för att kunderna skall vilja köpa era produkter.

När du har denna bild klar finns det enligt mig bara två rimliga vägar framåt: att som Max, Tesla, Vestas med flera ta en ledande position och bli en vinnare på omställningen - eller att i ett mer beskedligt, men beslutsamt tempo ställa om verksamheten medan läget fortfarande är under kontroll. 

När personalen sviker, kunderna gör andra val och lagar samtidigt fördyrar verksamheten kan det vara för sent.



Denna artikel ingår i vår artikelserie om hållbart företagande: