Intervju: Ulrika Hasselgren, Global Head of Sustainability & Impact Investment på Danske Bank

Rickard Häll | 23 mars, 2020

Image

Dela denna intervju

Hur ser ett investerarperspektiv ut vad gäller bolags värdering, risker och utmaningar kopplat till hållbarhetsarbetet: går det att jämföra bolag åt inom hållbarhet och vilka globala standarder har mest effektiv påverkan på näringslivets hållbarhetsarbete? Vi intervjuade Ulrika Hasselgren, Global Head of Sustainability & Impact Investment på Danske Bank, med ansvar för Danske Banks investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Berätta lite kort om din bakgrund och din roll på Danske Bank?

"Min bana i finansbranschen började för drygt tjugo år sedan, då jag tillsammans med en kollega utvecklade en finanspolicy och analysmetod för Synskadades Stiftelse med fokus på etik och miljö. Det blev startskottet för analysfirman Ethix som jag startade 1999 tillsammans med två partners och Synskadades Stiftelse. Kund nummer två var Sjunde AP-fonden som också behövde utveckla en investeringspolicy och analysmetod utifrån Riksdagens krav på att AP-fonderna skulle ta hänsyn till etik och miljö i investeringen. Affären växte och vi arbetade med såväl investerare som kapitalförvaltare i Norden, Europa och USA. År 2015 sålde vi Ethix till amerikanska Institutional Shareholder Services (ISS) och jag tog plats i ledningsgruppen i en global roll som strategichef. Senhösten 2017 blev jag rekryterad till Danske Bank i Danmark och den 1 februari 2018 klev jag in på kontoret i Köpenhamn som Global Head of Sustainability & Impact Investment."

"Som Global Head of Sustainability & Impact Investment är jag ansvarig för allt som rör Danske Banks investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Bankens investeringsteam förvaltar våra kunders kapital och investerar i olika tillgångsslag, såsom aktier, räntor, private equity, hedgefonder m.m. Vi har utvecklat en dataplattform och verktyg som förvaltarna använder för att integrera ESG-faktorer tillsammans med finansiella nyckeltal och på så sätt möjliggöra en holistisk analys. Denna integrerade ansats bygger på att förvaltarna får tillgång till relevant data och information som bildar ett heltäckande underlag som behövs för att förstå bolagen och deras positionering, värdera affärsmodellens hållbarhet, identifiera risker och därmed möjliggöra ännu bättre investeringsbeslut. Vi tillämpar ett materialitetsperspektiv, som innebär att vi fokuserar på de ESG-faktorer som påverkar bolagen på kort och lång sikt, både utifrån risker och möjligheter. Detta ger oss också ett gott underlag för vårt aktiva ägande genom dialog med bolagen där vi kan påverka såväl förändring som förbättring inom olika områden. Tillgång till kvalitetsdata direkt från bolagen är viktigt för vårt arbete och här vill vi också vara med och bidra till utvecklingen."

På den senaste upplagan av “Financial Meetings Öresund” berättade du om en undersökning som Danske Bank gjort bland nordiska företag avseende deras rapportering av nyckeltal inom ESG. Vilka slutsatser ni kom fram till?

"I vår roll som investerare och kapitalförvaltare har vi ett starkt behov av tillgång till relevant data och information. Danske Bank genomförde därför en egen analys där vi samlade in all tillgänglig hållbarhetsdata och ESG-information från de hundra största bolagen listade på Nasdaq Nordic. Vi samarbetar med SASB och utgår från deras ramverk för materialitetsbedömning av hållbarhetsfaktorer inom respektive bransch, och kartlade information från bolagen i syfte att definiera vilken typ av data som kan användas i våra investeringsprocesser. Vi upptäckte, trots mängden tillgänglig information, att merparten inte var användbar utifrån ett investeringsperspektiv. Av ca 23 000 insamlade datapunkter var ca 21 000 unika, vilket gjorde det svårt att göra någon typ av jämförelse mellan bolag och branscher samt att använda i syfte att förstå hur olika faktorer påverkar bolagens position, affärsmodell, möjlighet att leverera avkastning över tid, etc.

Samtidigt insåg vi att vi vill vara med och bidra till en förbättring av företags rapporteringsmetoder och processer. Som investerare har vi ett betydande inflytande och kan uppmana bolagen att rapportera det som är väsentligt och affärskritiskt på ett standardiserat sätt och göra det tillgängligt för investerare."

Idag finns ett 30-tal olika mål och rapporteringsstandarder. Går det ens att jämföra bolag inom hållbarhet?

"Utvecklingen av den finansiella redovisningen har tagit lång tid och den förväntan som finns på att en standard för hållbarhetsredovisning ska falla på plats på kort tid behöver nog balanseras.Hållbarhetsredovisningen måste naturligtvis också gå igenom liknande mognadsfaser som den finansiella redovisningen har gjort. Därför är det viktigt att fokusera på ESG-data och information som kan granskas och tillföras årsredovisningen, eftersom den då är av betydelse för både bolagen och investerarna. Bolagen sitter i samma båt kring att komma fram till vad man ska redovisa och rapportera och det finns därför stora förväntningar från både bolag och investerare på att det arbete som just nu pågår i Bryssel ska utmynna i en reglering och en taxonomi som underlättar en standard för redovisning och rapportering.

Detta kan hjälpa företag att bygga sin egen grund att stå på och det arbetet börjar med en materialitetsanalys där man kopplar samman sin egen verksamhet, sin affär och sina kunder och väljer de nyckeltal som också kan granskas. All data och information inom hållbarhet ska inte nödvändigtvis inkluderas i samma forum."

Finns det några goda exempel på företag som kommit långt i sin redovisning av finansiella och icke-finansiella nyckeltal på likvärdig, granskningsbar nivå?

"I vårt arbete noterar vi att branscher som traditionellt ses som högriskbranscher ofta är duktiga på att redovisa väsentlig ESG-data. Dessa bolag har länge varit utsatta för ett högt tryck från sina intressenter, vilket har drivit fram ett fokus som inte finns på samma nivå i branscher som inte varit lika hårt granskade."

Vilken påverkan ser du att TCFD har för att guida bolagen i sin rapportering? Vilka andra standarder ser du som viktiga inom finansområdet?

"TCFD är ett initiativ som etablerades i kölvattnet av Parisavtalet med syfte att uppmana kapitalmarknaden att vara transparenta i sin redovisning av klimatrelaterade risker. Det är ett initiativ som driver utveckling eftersom det tvingar alla att analysera sin verksamhet utifrån klimatrelaterade risker, samt hur de ska begripas, mätas och redovisas. TCFD är på så sätt ett utmärkt initiativ, likt CDP, som länge var världens största investerarinitiativ med fokus på redovisning av CO₂-utsläpp. När företag började redovisa sina faktiska utsläpp tillkom även frågor om att redovisa vilka strategier de har för att minska utsläppen. Att fokusera på tydliga och mätbara frågor bidrar till ett konkret förändringsarbete."

Vilken roll ser du att kapitalet och finansmarknaden har för omställningen till ett mer hållbart samhälle? Finns det ett “före” och ett “efter” BlackRocks VD Larry Finks uppmaning till näringslivet att utgå från klimatförändringarna som en av de mest omdanande faktorerna för finansbranschen?

"När Larry Fink går ut publikt och konstaterar att klimathoten är finansbranschens största utmaning sänder han ut en stark signal. Nu väntar många på att fler ska gå från ord till handling, däribland BlackRock själva. Investerare och kapitalförvaltare är viktiga spelare för omställningen, men det går inte att lägga allt fokus på kapitalmarknaden, som per definition kan ses som en följare av marknaden. Alla samhällsaktörer från politiker, näringslivet och kapitalmarknad till konsumenter är viktiga för att bidra till omställningen. Som världens största kapitalförvaltare har BlackRock en stor signalmässig påverkan på hela marknaden, men jag skulle vilja påstå att det snarare finns ett “före” och “efter” Parisavtalet 2015, som resulterade i att länder världen över, beslutade sig för att arbeta aktivt med klimatutmaningarna, genom lagstiftning, tydliga mål och konkret omställningsarbete. Detta har bidragit till en ökad kunskap, insikt och förändrade beteenden. Med de senaste årens uppenbara klimatpåverkade situationer, blir det påtagligt att näringslivet och alla samhällsaktörer måste ta sitt ansvar och börja agera för att inte dessa ska få förödande konsekvenser. Det talas ofta om klimatförändringar utifrån konsekvenser för planeten, men de är ju för oss människors överlevnad som vi måste agera och ställa om."

Stort tack för intervjun!



Läs fler artiklar om hållbart företagande: