Intervju: Ulrika Hasselgren, Global Head of Sustainability & Impact Investment på Danske Bank

Rickard Häll26 mars, 2020

Hur ser ett investerarperspektiv ut vad gäller bolags värdering, risker och utmaningar kopplat till hållbarhetsarbetet: går det att jämföra bolag åt inom hållbarhet och vilka globala standarder har mest effektiv påverkan på näringslivets hållbarhetsarbete? Vi intervjuade Ulrika Hasselgren, Global Head of Sustainability & Impact Investment på Danske Bank, med ansvar för Danske Banks investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Berätta lite kort om din bakgrund och din roll på Danske Bank?

”Min bana i finansbranschen började för drygt tjugo år sedan, då jag tillsammans med en kollega utvecklade en finanspolicy och analysmetod för Synskadades Stiftelse med fokus på etik och miljö. Det blev startskottet för analysfirman Ethix som jag startade 1999 tillsammans med två partners och Synskadades Stiftelse. Kund nummer två var Sjunde AP-fonden som också behövde utveckla en investeringspolicy och analysmetod utifrån Riksdagens krav på att AP-fonderna skulle ta hänsyn till etik och miljö i investeringen. Affären växte och vi arbetade med såväl investerare som kapitalförvaltare i Norden, Europa och USA. År 2015 sålde vi Ethix till amerikanska Institutional Shareholder Services (ISS) och jag tog plats i ledningsgruppen i en global roll som strategichef. Senhösten 2017 blev jag rekryterad till Danske Bank i Danmark och den 1 februari 2018 klev jag in på kontoret i Köpenhamn som Global Head of Sustainability & Impact Investment.”

”Som Global Head of Sustainability & Impact Investment är jag ansvarig för allt som rör Danske Banks investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Bankens investeringsteam förvaltar våra kunders kapital och investerar i olika tillgångsslag, såsom aktier, räntor, private equity, hedgefonder m.m. Vi har utvecklat en dataplattform och verktyg som förvaltarna använder för att integrera ESG-faktorer tillsammans med finansiella nyckeltal och på så sätt möjliggöra en holistisk analys. Denna integrerade ansats bygger på att förvaltarna får tillgång till relevant data och information som bildar ett heltäckande underlag som behövs för att förstå bolagen och deras positionering, värdera affärsmodellens hållbarhet, identifiera risker och därmed möjliggöra ännu bättre investeringsbeslut. Vi tillämpar ett materialitetsperspektiv, som innebär att vi fokuserar på de ESG-faktorer som påverkar bolagen på kort och lång sikt, både utifrån risker och möjligheter. Detta ger oss också ett gott underlag för vårt aktiva ägande genom dialog med bolagen där vi kan påverka såväl förändring som förbättring inom olika områden. Tillgång till kvalitetsdata direkt från bolagen är viktigt för vårt arbete och här vill vi också vara med och bidra till utvecklingen.”

På den senaste upplagan av “Financial Meetings Öresund” berättade du om en undersökning som Danske Bank gjort bland nordiska företag avseende deras rapportering av nyckeltal inom ESG. Vilka slutsatser ni kom fram till?

”I vår roll som investerare och kapitalförvaltare har vi ett starkt behov av tillgång till relevant data och information. Danske Bank genomförde därför en egen analys där vi samlade in all tillgänglig hållbarhetsdata och ESG-information från de hundra största bolagen listade på Nasdaq Nordic. Vi samarbetar med SASB och utgår från deras ramverk för materialitetsbedömning av hållbarhetsfaktorer inom respektive bransch, och kartlade information från bolagen i syfte att definiera vilken typ av data som kan användas i våra investeringsprocesser. Vi upptäckte, trots mängden tillgänglig information, att merparten inte var användbar utifrån ett investeringsperspektiv. Av ca 23 000 insamlade datapunkter var ca 21 000 unika, vilket gjorde det svårt att göra någon typ av jämförelse mellan bolag och branscher samt att använda i syfte att förstå hur olika faktorer påverkar bolagens position, affärsmodell, möjlighet att leverera avkastning över tid, etc.

Samtidigt insåg vi att vi vill vara med och bidra till en förbättring av företags rapporteringsmetoder och processer. Som investerare har vi ett betydande inflytande och kan uppmana bolagen att rapportera det som är väsentligt och affärskritiskt på ett standardiserat sätt och göra det tillgängligt för investerare.”

Idag finns ett 30-tal olika mål och rapporteringsstandarder. Går det ens att jämföra bolag inom hållbarhet?

”Utvecklingen av den finansiella redovisningen har tagit lång tid och den förväntan som finns på att en standard för hållbarhetsredovisning ska falla på plats på kort tid behöver nog balanseras.Hållbarhetsredovisningen måste naturligtvis också gå igenom liknande mognadsfaser som den finansiella redovisningen har gjort. Därför är det viktigt att fokusera på ESG-data och information som kan granskas och tillföras årsredovisningen, eftersom den då är av betydelse för både bolagen och investerarna. Bolagen sitter i samma båt kring att komma fram till vad man ska redovisa och rapportera och det finns därför stora förväntningar från både bolag och investerare på att det arbete som just nu pågår i Bryssel ska utmynna i en reglering och en taxonomi som underlättar en standard för redovisning och rapportering.

Detta kan hjälpa företag att bygga sin egen grund att stå på och det arbetet börjar med en materialitetsanalys där man kopplar samman sin egen verksamhet, sin affär och sina kunder och väljer de nyckeltal som också kan granskas. All data och information inom hållbarhet ska inte nödvändigtvis inkluderas i samma forum.”

Finns det några goda exempel på företag som kommit långt i sin redovisning av finansiella och icke-finansiella nyckeltal på likvärdig, granskningsbar nivå?

”I vårt arbete noterar vi att branscher som traditionellt ses som högriskbranscher ofta är duktiga på att redovisa väsentlig ESG-data. Dessa bolag har länge varit utsatta för ett högt tryck från sina intressenter, vilket har drivit fram ett fokus som inte finns på samma nivå i branscher som inte varit lika hårt granskade.”

Vilken påverkan ser du att TCFD har för att guida bolagen i sin rapportering? Vilka andra standarder ser du som viktiga inom finansområdet?

”TCFD är ett initiativ som etablerades i kölvattnet av Parisavtalet med syfte att uppmana kapitalmarknaden att vara transparenta i sin redovisning av klimatrelaterade risker. Det är ett initiativ som driver utveckling eftersom det tvingar alla att analysera sin verksamhet utifrån klimatrelaterade risker, samt hur de ska begripas, mätas och redovisas. TCFD är på så sätt ett utmärkt initiativ, likt CDP, som länge var världens största investerarinitiativ med fokus på redovisning av CO₂-utsläpp. När företag började redovisa sina faktiska utsläpp tillkom även frågor om att redovisa vilka strategier de har för att minska utsläppen. Att fokusera på tydliga och mätbara frågor bidrar till ett konkret förändringsarbete.”

Vilken roll ser du att kapitalet och finansmarknaden har för omställningen till ett mer hållbart samhälle? Finns det ett “före” och ett “efter” BlackRocks VD Larry Finks uppmaning till näringslivet att utgå från klimatförändringarna som en av de mest omdanande faktorerna för finansbranschen?

”När Larry Fink går ut publikt och konstaterar att klimathoten är finansbranschens största utmaning sänder han ut en stark signal. Nu väntar många på att fler ska gå från ord till handling, däribland BlackRock själva. Investerare och kapitalförvaltare är viktiga spelare för omställningen, men det går inte att lägga allt fokus på kapitalmarknaden, som per definition kan ses som en följare av marknaden. Alla samhällsaktörer från politiker, näringslivet och kapitalmarknad till konsumenter är viktiga för att bidra till omställningen. Som världens största kapitalförvaltare har BlackRock en stor signalmässig påverkan på hela marknaden, men jag skulle vilja påstå att det snarare finns ett “före” och “efter” Parisavtalet 2015, som resulterade i att länder världen över, beslutade sig för att arbeta aktivt med klimatutmaningarna, genom lagstiftning, tydliga mål och konkret omställningsarbete. Detta har bidragit till en ökad kunskap, insikt och förändrade beteenden. Med de senaste årens uppenbara klimatpåverkade situationer, blir det påtagligt att näringslivet och alla samhällsaktörer måste ta sitt ansvar och börja agera för att inte dessa ska få förödande konsekvenser. Det talas ofta om klimatförändringar utifrån konsekvenser för planeten, men de är ju för oss människors överlevnad som vi måste agera och ställa om.”

Stort tack för intervjun!

Lättare för konsumenterna att handla medvetet på Coop – lanserar hållbarhetsdeklarationer

Livsmedelskonsumentens totala påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv, styrs i stor utsträckning av inköpsbeslut. Det har tidigare varit en utmaning för konsumenter att...

Task force for Climate Related Financial Disclosure (TCFD)

Position Greens Sustainability Advisor Sabina Nordén introducerar våra läsare till Task force for Climate Related Financial Disclosure (TCFD) och kommer med...

introduktion-till-effektiv-hallbarhetsrapportering-cover

Ladda ner guiden ”Introduktion till effektiv hållbarhetsrapportering”

Vi är glada över att kunna dela vår snabbguide inom hållbarhetsrapportering med dig. Syftet med denna första upplaga är att kunna hjälpa...

erik-huss

Intervju: Erik Huss, Husstainability

Vårt samhälle befinner sig just nu i en omfattande pandemi vars effekter vi i detta tidiga skede har svårt att sia...

AF Bostäder – 100% fossilbränslefria år 2020

Få ämnen engagerar så mycket idag som ämnet hållbarhet. I samarbete med Miljö & Utveckling publicerar Position Green en artikelserie med...

EUs nya taxonomi – detta behöver du veta

Taxonomi - detta måste du veta om du arbetar med hållbarhet eller investeringar

Hållbarhetsrapportering – vad innehåller en hållbarhetsredovisning?

Vad innehåller en hållbarhetsredovisning? För att hålla isär begreppen redan nu: Hållbarhetsrapportering avser den process där man samlar in och sammanställer...

Så kommer ni igång med effektiv hållbarhetsrapportering

Detta är en artikel från vår guide för är att hjälpa dig som är igång eller skall börja med hållbarhetsrapportering, för...

Maria Nila – en hållbar förflyttningsresa

Hårvårdsföretaget Maria Nila beslutade år 2012 för att förnya hela sitt koncept med fokus på vegansk hårvård med tydlig hållbarhetsprofil. Sedan...

El-effekt bör kosta skjortan för planetens skull

Energiområdet är ett väldigt komplext område och det har nog inte undgått någon att i synnerhet el-effektfrågan får ökad uppmärksamhet. Essensen...

Intervju: Ulrika Hasselgren, Global Head of Sustainability & Impact Investment på Danske Bank

Hur ser ett investerarperspektiv ut vad gäller bolags värdering, risker och utmaningar kopplat till hållbarhetsarbetet: går det att jämföra bolag åt...

Apsis hållbarhetsarbete – en resa mot noll nettoutsläpp

APSIS – en snabb resa mot Noll Nettoutsläpp Den digitala marknadsföringsplattformen APSIS har påbörjat en spännande resa som syftar till att...

GRI standarder översatta till svenska

GRI (Global reporting initiative) standarder översatta till svenska För att underlätta för användare av Position Green hjälper vi våra kunder med...

Exempel på verktyg som ersätter mallar vid hållbarhetsredovisning och hållbarhetsrapportering

Mallar eller verktyg för hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning?

Använda mallar eller verktyg för hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning? Så här tänker vi Arbete med hållbarhetsrapportering enligt GRI eller andra standarder är...

Intervju: Christian Jansson, grundare och VD för Godsinlösen AB

Med syftet att belysa hur verksamheter kan bidra till bättre hållbarhet pratar vi med representanter för olika branscher. Vissa frågeställningar är...

Nerladdninsgbar bok: Klimatinfo för alla

Ladda ner boken Klimatinfo för alla Vi är stolta över att kunna dela den användbara boken Klimatinfo för alla, med dig....

Intervju: Magnus Alfredsson, Grundare av Proethos

Ett enkelt och kraftfullt sätt att förbättra din klimatpåverkan är att se till att de pengar som man sparar används rätt...

Intervju: Daniel Nord, VD på arkitektfirman FOJAB

Med syftet att belysa hur verksamheter kan bidra till bättre hållbarhet pratar vi med representanter för olika branscher. Vissa frågeställningar är...

Risker med att inte arbeta hållbart

När vi diskuterar hållbarhetsarbete handlar det ofta om globala risker eller behovet att möta lagstiftning och regelverk. Dessa perspektiv är viktiga...

Är det nu hållbart företagande blir mainstream?

Det händer mycket inom hållbarhet just nu. För bara något år sedan verkade det som att hållbart företagande var en nisch...

Andrahandseffekterna av hållbart företagande

Ett perspektiv vid hållbara beslut är att dessa kan ha en stark andrahandseffekt – om än i en mer långsiktig form....

Så lyckas du med möten på distans för hållbart företagande

En personlig erfarenhet är att många möten i ett bolag sker av slentrian istället för ett reellt behov. Dessutom är de...

Investeringar och hållbart företagande

Min bakgrund är som entreprenör med två lyckade bolag inom IT-branschen. En sak som hjälpt mig hitta rätt är att förstå...

Hållbart företagande – så intresserar och behåller du rätt personal

Tre företeelser berättades ungefär samtidigt för mig hösten 2018: Det stora arkitektkontoret som skulle på utbildningsresa, men där en en tredjedel...

Hållbarhetslagen 2016 – krav på hållbarhetsrapportering

Nya Hållbarhetslagen gäller från den 1 december 2016 Vad? Den nya lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning träder i kraft den 1 december...

Vill du veta mer?

Få en demo av hur Position Green kan hjälpa er med mätbart, effektivt hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering.

Genom att fylla i detta formulär godkänner du att din information hanteras enligt vår integritetspolicy.

Field will be auto populated with name of the page the form is located on.